Sverige befinner sig vid en avgörande brytpunkt där klimatrelaterad utvecklingsfinansiering och exportfinansiering behöver samverka betydligt mer effektivt. Expertgruppen för biståndsanalys har låtit ta fram en omfattande analys av hur svenska offentliga finansieringsinstitutioner – Sida, Swedfund, Exportkreditnämnden (EKN), Svensk Exportkredit (SEK) och Business Sweden – kan skapa större klimatnytta genom fördjupat samarbete.
Studien, som är den första i sitt slag, pekar på att det finns en betydande outnyttjad potential för synergier mellan utvecklings- och exportfinansiering, men också att dagens system begränsas av fragmenterade mandat och bristande gemensamma verktyg. Genom att kombinera utvecklingsaktörernas vilja att ta sig an mer riskfyllda projekt i utvecklingsländer med exportfinansieringens förmåga att mobilisera stora kapitalbelopp kan fler klimatprojekt genomföras, särskilt i de länder där behoven är som störst. Författarna betonar att mottagarländernas egna klimatplaner måste fortsätta vara utgångspunkten för svenska satsningar, så att biståndet inte styrs av svenska exportintressen.
Samtidigt behövs tydligare och mer enhetliga sätt att mäta och rapportera klimatfinansiering. I dag använder aktörerna olika metoder, vilket gör det svårt att få en samlad bild. Mer gemensamma arbetssätt och öppnare data lyfts som centralt för att stärka transparensen. Rapporten betonar även att internationellt samarbete – till exempel genom EU:s Global Gateway – kan hjälpa Sverige att nå större genomslag.