EBAs seminarium bjöd på ny forskning med fokus på några av dagens globala hälsoutmaningar. Med utgångspunkt i fem avhandlingar utforskade seminariet hur gedigen forskning kan informera biståndspolitik, stärka hälsosystem och bidra till en mer rättvis och effektiv utvecklingspolitik. Ett medskick från Jesper Sundevall, chef för forskningsenheten på Sida var att forskare behöver informera sig om och förstå beslutsfattares och genomförares behov och svara upp mot dem i kommunikationen av sin forskning.
Anna-Theresia Ekman, PhD, Karolinska Institutet berättade om hur olika funktionssvårigheter påverkar 6–9 procent av små barn i flera länder i Afrika söder om Sahara och är starkt kopplade till ohälsa, tillväxthämning och fattigdom. Förebyggande insatser, som liknar det svenska BVC-programmet, har enligt evidens från en studie som genomförts i Kampala, Uganda, potential att identifiera barn i riskzonen och ge familjer kontinuerlig vägledning och stöd. Läs Early childhood disability: Evidence for enhanced screening and support.
Marie Anne Mukasafari, PhD, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och University of Rwanda, beskrev sin avhandling om hur bättre djurhållning och tillgång till mjölk och andra animaliska livsmedel kan bidra till minskad förekomst av tillväxthämning orsakad av undernäring hos barn. Studier från Rwanda undersöker sambanden mellan olika faktorer som påverkar tillväxthämning hos barn, såsom djurfoder, mjölkning, konsumtion av mjölk och ägg samt hushållens socioekonomi. Läs Milk matters – milk quality and child nutrition in Northern Rwanda.
Janina Krambrich, PhD, Uppsala universitet konstaterar att myggor kan sprida virus, som till exempel japansk encefalit och chikungunya. Genom fältstudier i Vietnam och laboratorietester i Sverige har hon undersökt spridningen globalt samt om, och hur, olika virus kan spridas via myggor i Sverige. Resultaten visar hur klimat, ekologi och globalisering formar smittrisker och betonar behovet av globalt forskningssamarbete, kapacitetsuppbyggnad och bättre beredskap inför hälsohot. Läs A mosquito’s guide to viral emergence: Global research collaboration to strengthen preparedness in Sweden and abroad.
Johanna Blomgren, PhD, Karolinska Institutet visade hur evidensbaserad barnmorskepraktik, såsom dynamiska förlossningspositioner och perinealskydd, avsevärt kan förbättra vårdkvaliteten och hälsoutfallen för mödrar och nyfödda. Hennes avhandling sammanfattar lovande resultat från en barnmorskeledd intervention för bättre vårdkvalitet på ett offentligt sjukhus i Kampala, Uganda. Läs Building Stronger Maternal Health Care through Midwife-Led Interventions in Uganda.
Miriam Hartmann, PhD, Karolinska Institutet, beskrev hur den globala covid-19-pandemin och de nedstängningar som följde i många länder fick långtgående konsekvenser bortom själva smittan. Redan existerande ojämlikheter mellan könen förstärktes och ökade riskerna för könsbaserat våld, särskilt bland ungdomar i låg- och medelinkomstländer. Hennes avhandling har undersökt ungas utsatthet för könsbaserat våld i Sydafrika under pandemin. Läs Beyond the Lockdown: Lessons on Gender-Based Violence Prevention for South African Youth During Public Health Crises.
Genom exempel och diskussion utforskade seminariet hur svensk utvecklingsforskning bidrar till global hälsa och hållbar utveckling. Till diskussionen bidrog Jesper Sundewall, chef för forskningsenheten, Sida och Anna Mia Ekström, professor, Karolinska Institutet. Ledamot i EBA.
