Frågor som inte får glömmas vid pandemin

COVID-19 har skapat stora utmaningar för alla länder där Coronaviruset härjar. Detta påverkar även biståndet som måste ställa om både arbetsformer och inriktning, , skriver Jan Pettersson, med anledning av att vi nu publicerar vår årsrapport Biståndsanalys 2020. Risken för undanträngningseffekter – att andra insatser prioriteras ned – är här påtaglig, vilket medför både direkta negativa hälsoeffekter och en sämre utveckling av system som skapar ett bättre skydd mot kommande kriser.

I Expertgruppen för biståndsanalys årsrapport Biståndsanalys 2020 lyfter vi biståndsområden som: risk, demokrati, antidiskriminering, hållbarhet. Alla dessa ökar i betydelse i och med pandemin.

Vi belyser ett flertal frågor, allt från användande av informationsteknik i biståndet till långsiktiga effekter av bistånd till enskilda länder. Vi pekar på den målkonflikt som kan uppstå mellan hållbarhet och fattigdomsbekämpning inom fiskeribistånd, och på förbättringsmöjligheter inom insatser för antidiskriminering och jämställdhet.

Det svenska demokratibiståndet är betydande och omfattar omkring en fjärdedel av det bilaterala biståndet. Några slutsatser från EBA:s studier på området är att det är lättare att stödja formella organisationer och civilsamhälle mer än övergripande system eller värderingsmönster, i synnerhet om viljan till demokrati är begränsad hos mottagarstaten. Biståndet kan dock även i svåra situationer ha möjlighet att bidra till dialog och minskad polarisering mellan stat och civilsamhälle.

Vi lyfter också frågan om risktagande, en av biståndets stora, men samtidigt nödvändiga och självklara, utmaningar. Biståndet verkar ofta i miljöer marinerade i korruption och intressekonflikter, där expertis i sakfrågor och om sammanhang är oerhört viktigt för välfungerande insatser.

Det finns olika typer av risk, i fallande ordning vad gäller en givares kontroll kan de delas in i frågor om utformning och genomförande (programrisk), korruption och säkerhet (institutionell risk) och händelser som konfliktutbrott, politisk förändring och naturkatastrofer (kontextuell risk).

Ett samtal i Sverige kring dessa risker är nödvändigt för att sprida kunskap kring vilka miljöer biståndet verkar i och för att skapa realistiska förväntningar på det svenska biståndets möjligheter att bidra till förändring.

Med vår egen och andras framtagna kunskap önskar vi bidra till ett kunskapsbaserat samtal om hur ett välfungerande bistånd bör utformas.

Jan Pettersson, Kanslichef Expertgruppen för biståndsanalys

 

Biståndsanalys 2020 är EBA:s årsrapport. Den kan rekvireras som tryck magasin från ud.eba@gov.se eller laddas ner som pdf på eba.se eller lyssnas på som ljudbok på eba.se, spotify eller andra plattformar där podcasts finns (sök på Biståndsanalys eller EBA-podden).