Lokala och nationella organisationer och aktörer är först på plats vid humanitära kriser. De hjälper oförtröttligt, och de finns kvar när internationella organisationer lämnar. Trots det är de marginaliserade i det internationella humanitära systemet. Denna utvärdering undersöker hur Sverige lever upp till sina löften om ökad lokalisering.
Årsrapporten Biståndsanalys 2024 samlar kunskap, lärdomar och slutsatser från vår verksamhet under 2023 i ett tillgängligt, kort format. Läs om aktuella utmaningar och tendenser inom biståndet, samt ta del av spaningar inför framtiden. Under 2023 har EBA haft fokus på biståndspolitiken och politikens förändring. Frågor som behandlats är migration, feministisk utrikespolitik, biståndets styrning och forskningsbiståndets
Läs mer
De första fallen av acquired immunodeficiency syndrome (AIDS) uppträdde i slutet av 1970-talet och sjukdomen utvecklades snabbt till en internationell epidemi under 80-talet. Vissa länder i Afrika har drabbats särskilt hårt, med en stor andel smittade i befolkningen. Sverige var ett av de länder som tidigt anslöt sig till den internationella insatsen för att bekämpa
Läs mer
Hur kan människor i glesbygd som lever i fattigdom få bättre tillgång till service och bättre inkomstmöjligheter? Det är en av frågorna som denna avhandling försöker besvara. “Marknader och marknadsplatser: Förändring och ekonomisk utveckling i glesbygd” använder olika former av satellitbilder för att besvara denna fråga, för att hantera utmaningar med bristen på tillförlitlig data.
Hur klarar handelsnätverk inom jordbruket och fiskeindustrin av omställningar och förändringar för att säkra hållbara livsmedelssystem, givet de kriser som vi står inför idag? Denna avhandling undersöker handelsnätverkens roll som sociala system, och deras kapacitet att reagera på förändringar i olika livsmedelssystem, baserat på fallstudier i Mexiko och Sydafrika.
Vad säger stridande parter i inbördeskonflikter att de strider om? I vilken mån förhandlar man sedan om dessa frågor när fredsavtal skrivs? Och vad betyder i så fall det för hur framgångsrika fredsavtalen blir? Studien utgår från en ny databas där konfliktorsaker har kartlagts. Författare: Johan Brosché Sebastian Raattamaa Referensgrupp: Malin Oud (Ordförande) Marika Fahlén
Läs mer
Under åtta års tid, 2014–2022, bedrev Sverige en feministisk utrikespolitik (FUP). Sverige var det första landet i världen att deklarera en FUP och blev även det första landet att dra tillbaka en sådan. FUP har sedan 2014 spridits internationellt och ett tiotal länder har antagit egna varianter. Men i vilken grad och hur omsattes Sveriges
Läs mer
EBA har beställt en utvärdering av Sveriges insatser för statsbyggande i bräckliga stater. Följande frågor ska vägleda studien: I vilken utsträckning och hur har svenskt bistånd gjort skillnad för målet om stärkt kapacitet och service hos statliga institutioner i bräckliga konfliktdrabbade länder? Vilka faktorer eller mekanismer förklarar framgång eller misslyckade? Författare: Mohammad Sepahvand, forskare, Lunds
Läs mer
Produktiv sysselsättning och ett hyggligt arbete är en av de viktigaste vägarna ut ur fattigdom för individer och grupper i låg- och medelinkomstländer. Det gör att jobbskapande och sysselsättning kan betraktas som centrala mål för biståndet. Sysselsättning är idag ett ganska stort och viktigt område i det svenska biståndet och starkt prioriterat av regeringen. EBA
Läs mer
Sveriges regering har aviserat en reformagenda för svenskt bistånd. En del i denna är att klimatbiståndet ska utökas och effektiviseras, bland annat genom utvecklat samarbete med länder som har stora utsläpp. Artikel 6 i Parisavtalet reglerar internationellt samarbete kring utsläppsminskningar. Ett effektiviserat och resultatbaserat klimatbistånd skulle eventuellt kunna baseras på Artikel 6. EBA har uppdragit
Läs mer
Vilka mekanismer har betydelse när konflikter om naturresurser blir våldsamma? Det är en av frågorna som denna Development Dissertation Brief (DDB) försöker besvara. Att stärka staters och institutioners förvaltning av naturresurser kan bryta negativa cirklar av konflikt, och bidra till fredliga lösningar.
På vilket sätt bidrar osäker livsmedelstillgång i städer till social turbulens och oroligheter i låg- och medelinkomstländer? Den här rapporten sammanfattar en avhandling som studerat effekten av osäker livsmedelstillgång på medborgares deltagande i sociala oroligheter.
Bristande tillgång till vatten är ett globalt problem som förvärras av klimatförändringar. Denna Development Dissertation Brief använder statistisk modellering för att visa hur torka kan både öka förekomsten av våld och leda till fredlig resursdelning och samarbete. Studien betonar vikten av god förvaltning av grundvatten för att förhindra konflikter och ger policyrekommendationer.
Allt bistånd ges under någon form av villkor och beslutsmakten ligger i slutänden hos givaren. Inom biståndet används ofta mer omfattande krav på mottagande organisationer, och inte minst på mottagarländers stater. På senare tid har det villkorade biståndet ändrat karaktär. Medan villkorat bistånd tidigare ofta syftade till att främja mottagarländers ekonomiska tillväxt, har de på
Läs mer
Frågor om biståndets resultat är ständigt aktuella. Vilka mål uppnås, vad fungerar var, för vem och på vilket sätt? Vid sidan av kunskap om de positiva resultat som biståndet avser åstadkomma, behövs även förståelse och kunskap om uteblivna, oväntade och oönskade resultat. Regeringens resultatrapportering till riksdagen är den enda helhetsbedömningen av det svenska biståndets samlade
Läs mer
Sverige är en viktig givare till det multilaterala systemet och arbetar för att uppnå bistånds- och utvecklingspolitiska mål genom betydande finansiellt stöd till multilaterala organisationer som Europeiska unionen, Förenta nationerna och Världsbanken. Dessa organisationer, och andra, utgör också viktiga arenor för svenska ansträngningar att främja sina utvecklings- såväl som utrikespolitiska prioriteringar. Men vad säger den
Läs mer