Randomized Controlled Trials: Strengths, Weaknesses and Policy Relevance

Det övergripande syftet med denna rapport är att bidra till den pågående debatten om utvärdering och effektivitet i svenskt bistånd. Mer specifikt ligger fokus på betydelsen av så kallade randomiserade kontrollerade studier (RKS) i utvärderingen av biståndsfinansierade projekt och program. Den första delen av rapporten behandlar hur RKS har använts i den internationella akademiska världen samt för att främja evidensbaserad utvecklingspolitik. Den andra delen diskuterar i vilken utsträckning denna metod använts inom svensk biståndsutövning och om det finns skäl att utvidga användningen. Avslutningsvis presenteras vissa förslag på vad som kan göras mer konkret i sverige för att bättre ta tillvara de möjligheter till kunskap som metoden ger.

Resultat i huvudsak

  • RKS är under de rätta omständigheterna den bästa metod som finns praktiskt tillgänglig för effektutvärdering.
  • RKS bör vara en del av ledande biståndsorganisationers utvärderingsportfölj.
  • Det idealiska tillvägagångsättet är ofta att använda flera kompletterande utvärderingsmetoder (”mixed methods”), dvs. både RKS och andra kvantitativa och kvalitativa metoder.

Implikationer

  • RKS har använts sparsamt inom svenskt bistånd – det finns stort utrymme för att öka kvaliteten på effektutvärderingar inom biståndshanteringen.
  • Befintliga resurser i termer av effektutvärderingar utförda av andra bör användas mer systematiskt.
  • Kompetensen att upphandla rigorösa effektutvärderingar inom sida behöver stärkas.
  • För att utföra RKS så krävs ett samarbete mellan finansiären (vanligen Sida), partnerland och genomförande organisation. Här finns en möjlighet att kombinera direkt biståndsverksamhet med utvecklandet av en resursbas för effektutvärdering genom att stödja kompetensuppbyggnad kring hur man genomför effektutvärderingar på universitet och forskningscentrum inom mottagarländerna.

Författare: Anders Olofsgård

Rapporten presenterades vid följande seminarium.