Det svenska biståndet och synen på risktagande i ett medialiserat samhälle

En väl fungerande granskande journalistik är en central hörnsten i demokratiska samhällen. Det är viktigt att svenska biståndsmedel sätts under lupp och utsätts för kritiskt ifrågasättande av journalister. Mediernas rapportering speglar dock inte bara händelser, organisationer och individer; sättet varpå de förmedlas blir också normerande för framtida beslut och prioriteringar. I synnerhet tenderar mediernas betydelse få konsekvenser för de riskbedömningar som görs i relation till prioriteringar inom biståndet. Detta innebär att mediebevakningen kan bidra till att legitimera ett beslutsfattande som främst syftar till att undvika risk. Ett bistånd som inte tar risker har små förutsättningar att bli effektivt och ändamålsenligt.

Syftet med den här studien är därför att bidra med kunskap om medialiseringen av biståndet och dess konsekvenser för styrning och beslutsfattande. Frågor som författarna ställer sig är exempelvis: Hur tar sig medialiseringen av biståndet uttryck? Hur påverkar mediebilder av biståndet beslutsfattande och styrning? Hur påverkar medialiseringen hur beslutsfattare förhåller sig till bedömningar om risk och risktagande inom biståndet?

Författare: Maria Grafström och Karolina Windell

Referensgruppsordförande: Gun-Britt Andersson

Projektledare: Per Trulsson

Förväntad publicering: Första kvartalet 2019