Att främja regionalt samarbete i Afrika – lärdomar och implikationer för svenskt bistånd

Regional utveckling och integration i Afrika har fördjupates och utvecklats under de senaste två decennierna. Flera givare, däribland Sverige, har bidragit med betydande biståndsinsatser för att främja regionalt samarbete. Den nuvarande strategien som reglerar det svenska stödet (2010-2015) omfattar ca 3,5 miljarder kronor. Under 2015 ska en ny strategi utformas och det är i ljuset av detta som denna studie genomförs.

Kunskapsläget om underliggande antaganden och effekter av externt stöd för regional utveckling i Afrika är begränsat. Syftet med studien är att belysa vad som tycks fungera och varför, samt vilka implikationer det kan ha för en givare som Sverige.

Många givarstrategier fokuserar på att ge stöd till afrikanska regionala organisationer. Begränsade resultat förklaras ofta med kapacitetsbrist. I studien analyseras den underliggande logiken bakom givares strategier och antaganden vad gäller regionalt samarbete. Externt stöd till regional utveckling kan se ut på många olika sätt. I studien görs även en genomgång av effkterna av olika typer av stöd. Studien omfattar en kunskapsgenomgång och analys av tillgänglig forskning, relevanta styrdokument, studier och utvärderingar. Tanken med studien är att bidra med analys och lärdomar som kan användas i såväl policyformulering som i genomförande av svenskt bistånd.

Författare: Fredrik Söderbaum och Therese Brolin